Hjälp – Skatteverket kommer

Ja – så är titeln på en bok från Björn Lundéns förlag som kom ut 2019 i sin första upplaga.  Detta förlag har givet ut en uppsjö av handböcker inom redovisning, skatt, företagande mm och har nu kommit med en skrift som skall vara ”en praktisk handbok för alla som vill förstå hur de skall förhålla sig till Skatteverket med deras regler och kontrollmöjligheter” och förhoppningsvis skall boken hjälpa till ”att undvika obehagliga överraskningar”.

För alla er som fortfarande är i tron att man, i skattevärlden, är oskyldig till dess motsatsen bevisats så känns det säkert minst sagt märkligt med en bok likt denna.  Men sanningen är den att detta är inget unikum utan det finns flera skrifter med denna inriktning. 

Företagarförbundet kom 2011 ut med boken ”Handbok om Skatteverket kommer” där förbundssekreteraren i inledningens första mening skriver att ”Det finns stora brister i rättssäkerheten för företagare när det gäller skatteområdet.  Varje år drivs ett antal företag i konkurs på felaktiga grunder”.

På omslaget skrivs att ”det är lätt att känna sig fullkomligt överkörd av myndigheter och domstolar, särskilt när känslan är att Skatteverket mer eller mindre gissar sig fram och fattar sina beslut utan stöd i konkreta bevis och utan att lyssna till företagarens förklaringar”.

En annan infallsvinkel redovisas i ”Skattmasens manifest” från 2004 där Mikael Wokander efter 37 år vid Skatteverket skriver om arbetet från ett inifrån perspektiv.  I förordet anger Stefan Fölster bland annat att ”Eftersom skatterevisorerna dessutom jobbar på ackord sätts rättssäkerheten ofta ur spel”.  Jag tror att Wokanders kritiska röst medfört att han säkerligen inte blivit bjuden på julfester för pensionärer efter det att han lämnade myndigheten och gav ut denna bok.

Sen har vi åtminstone två organisationer som rimligen inte skulle ha behövts om allt varit ”ljust och vackert” som Hasse Alfredsson sa i någon Lindeman och det är ”Institutet för skatter och rättssäkerhet” och ”Rättvis skatteprocess” som båda driver rättssäkerhetsfrågor på olika sätt. 

Den senare organisationen skapade stora rubriker då man för något år sedan lät göra en undersökning om hur advokater runt om i landet uppfattade förvaltningsdomstolarna i skattemål och hur man såg på de allmänna domstolarna.  Det var ett svidande nederlag för förvaltningsdomstolarna och deras skattedomar.  Det ansågs i mycket hög utsträckning att domstolen mer eller mindre gick Skatteverkets ärende och att man var partisk och att man inte gjorde en likvärdig bedömning av bevis om de kom från myndigheten eller från den skattskyldige. 

Detta har resulterat i att bla Advokatsamfundet påbörjat och deltagit i diskussioner och arbeten för att utveckla säkerheten.  Dessvärre känns det som att det fortsatt fokuseras på större bolag medan den mindre företagaren fortfarande inte är av samma intresse.  Kanske ett storstadsfenomen…..

Varför detta återuppvaknande av detta rättssäkerhetsintresse?  Vissa delar har nämnts tidigare på denna plats i tidningen.   Jo – skälet är att försöka få en bakgrund till det kommande och om den försiktighet och professionalitet som Du som företagare måste förhålla dig till när Du får en skatteutredning eller en skatterevision på Ditt företag.

När jag till mina studenter pratar om detta kan det för den oinvigde – vilket de oftast är i studiesituationen – te sig som om man vill mörka eller gömma undan.  Men det är inte vad det handlar om.  Du måste förhålla dig på ett professionellt sätt hela vägen från det att Du får den första frågan från myndigheten eller från det att beslutet om revision dimper ner i brevlådan.

I början av juni fick jag en dom från kammarrätten som tydligt visar på detta problem.  Du som skattskyldig har en mycket tyngre bevisbörda än vad myndigheten har.  I denna dom så accepterar domstolen Skatteverkets idé om att pengar på ett bankkonto är ”svarta inkomster” från den skattskyldiges näringsverksamhet trots att företagaren hela tiden påtalat att pengarna kommer från andra håll.

Dessa ”andra håll” har bland annat bevisats med en del intyg men inte minst med över 10 vittnen som förhördes i kammarrätten och som alla vidimerade att det förhöll sig som den skattskyldige påstod.  Något vittne vad dessvärre lite svamlande men i huvudsak var det klara besked.  Åtminstone vad jag som partiskt ombud tyckte i alla fall.  Men ändå skriver domstolen att vittnena var vaga.  Därmed lägger man noll och ingen vikt vid deras vittnesmål utan man tycker att Skatteverkets uppfattning om att detta är svarta pengar är den rätta.

Det som är påtagligt i denna dom är att man tar fram händelser under resans, dvs utredningens, gång där den skattskyldige sagt saker och sedan ändrat sig.  Den skattskyldige har påstått att vissa inbetalningar avser viss specifik händelse men det visar sig vara ett annat år som det hände så man fick backa och korrigera.  Man har trott sig visa underlag på vissa betalningar men som visade sig vara utbetalningar i kontanter istället för inbetalningar på bank osv – och kontanter är paria i skattevärlden.  Du skall ha Dina pengar på bank annars så…..och kan Du inte förklara pengarna på bankkontot tillräckligt bra ….ja då de lik förbaskat svarta pengar.

Listan kan göras lång på hur Du som skatterevisionsdrabbad företagare kan binda ris för den egna ryggen.  Jag har haft en pizzeria som sa att man fick slänga pizzakartonger på grund av översvämning i källaren i fastigheten där verksamheten bedrevs.  Fastighetsskötaren intygade att det varit översvämning men det visade sig att man varit oförsiktig med vilken dag man angivit när olyckan var framme.  Så trots att det fanns utomstående bevis på att pizzabagaren burit kartonger till sopen på grund av vattenskador så underkändes bevisen för han sa fel datum från början. 

När man korrigerar sig betraktas detta som en efterhandskonstruktion och sådana är inte uppskattade – man blir näst intill aldrig trodd om detta inträffar.

Jag lyssnade för många år sedan på en skattekonsult från en av de stora revisionsföretagen som tidigare hade jobbat på Skatteverket och bland annat reviderat Ericsson två gånger.  Första gången var bolaget naivt inställda och lät Skatteverkets personal gå omkring fritt, kopiera fritt, tala fritt med vem som helst osv.  All denna ”kafferepsinformation” sammanställdes naturligtvis och det blev svårigheter för bolaget att reda ut vad som faktiskt gällde och då utan att trilla i fällan ”efterhandskonstruktion”. 

Nästa gång Skatteverket kom fick de ett avskilt rum att hålla sig i och namnlappar att bära så alla såg att det inte var några nyanställda på bokföringsavdelningen.  De fick två namngivna personer som var de enda de fick kommunicera med och om de ville ha något kopierat så fick man gå till en av dessa båda och de var instruerade att alltid ta dubbla kopior så bolaget visste vad som kopierats till myndigheten.  Till och med ett så stort företag behövde en revision innan man förstod vidden av ett proffsigt agerande.

Så när Du får en skatteutredning se till att göra upp en plan för tillvägagångssättet, välj ut kontaktpersoner, se till att få alla – viktiga – frågor skriftligen så Du kan återkomma med skrivna svar som då förhoppningsvis hinner kontrolleras så det blir rätt belopp, motpart, dag mm.  Helt enkelt gör allt för att slippa korrigera för att något svar kom muntligen och lite snabbt innan du hunnit kontrollera fakta.  Sen får Du naturligtvis vara allmänt glad och social och prata om väder och vind men när det är revisionsfrågor så får Du ta fram den strikta kostymen och hålla dig till det formella.  Känner du Dig ensam så ta råd från någon som kan ”hålla dig i handen” och vägleda Dig fram eller investera i en handbok med råd.

Med fortsatt hopp om en virusfriare värld

Bengt Åkesson

Advokat vid Advokatfirman Lindenlaw och

adjunkt i juridik vid Högskolan Kristianstad

(Ursprungligen publicerad i Kristianstadsjournalen juni 2020)

Relaterade inlägg