Skattefrågor i tider med Covid-19
17 juni, 2020
Våren 2020 är nog utan tvivel en vår som inte liknar något som någon av oss varit med om tidigare. Många föräldrar och mor- och farföräldrar har utegångsförbud – lite samma som de gjorde med sina barn när de varit olydiga – och får inte träffa nära och kära för de har ingångsförbud på boenden av olika slag.
Det talas mycket idag om att man har möjligheten att jobba hemifrån och att det skall vi göra i största möjliga utsträckning. Visst är vi många som kan göra det men det verkar som om alla beslutsfattare tror att alla andra har det som dem och kan ta datorn med hem till köksbordet och jobba därifrån. Men sanningen är nog att de flesta kan inte utföra jobbet från matrummet utan måste ut – förutsatt att det finns något där ute att gå till.
För de av oss som kan ta datorn och telefonen med hem och fortsätta jobba kommer säkert denna vår att sätta spår även på framtiden. Flera jag talat med – helt oakademisk slutsats…men ändå – säger att detta kommer att göra skillnad på framtidens arbetsplatser och möjligheten till möten utan fysiska resor. Kanske kan flera deltaga i jobbkonferenser om man istället för att lägga stora summor på resor kors och tvärs kan sitta i ett konferensrum på jobbet tillsammans med sina kollegor och deltaga på distans. Ack så mycket resande och upplevelser man går miste om eller slipper beroende på infallsvinkeln.
Finns det då något skatterättsligt att fundera på när vi sitter hemma och jobbar? Något man kan fundera på är om det finns möjlighet till avdrag för kontor i bostaden. Man är ju i princip utkörd från ordinarie arbetsplats så det borde gå att motivera att det finns behov av kontor i bostaden. Trist i sammanhanget är först att endast totala kostnader under året som överstiger 5 000 kr medför en påverkan på skatten. Sen har vi reglerna om avdragsrätt som inte är direkt löntagarvänliga.
För att få avdrag för kontor i bostad krävs att utrymmet är avskilt från ordinarie bostadsyta och helst med egen ingång. Sen bör utrymmet naturligtvis vara inrett för jobbändamålet. Det finns ett gammalt rättsfall där en taxeringsnämndsordförande som byggde om sitt förråd vid villan till kontor och hade detta utrymme som arbetsplats. Här godkändes avdraget. Men om Du t.ex. utnyttjar ett extra sovrum i huset eller sitter i matrummet så uppfyller Du inte några krav på avskildhet och Du kan glömma tanken på avdrag.
Då skulle jag kunna tänka mig att det är en bättre lösning om Din arbetsgivare hyr utrymme i Din villa eller lägenhet för att Du skall kunna arbeta under dessa karantäntider. Kan man göra så? Motfrågan kan vara; Varför skall jag ställa upp med gratis arbetsplats? Det som gäller i uthyrningssituationen är att hyran måste vara som högst marknadsmässig. Om inte så betraktas det som förtäckt lön.
Skatteverket har, i vissa fall jag sett, understundom blandat ihop reglerna för avdrag för kontor i bostaden med reglerna för uthyrning. Min tolkning av lagtexten är att uthyrningssituationen inte kräver samma avskildhet för utrymmet som man har i reglerna om avdrag.
Hyran beskattas i kapital och Din arbetsgivare får avdrag såsom för hyreskostnad. De förmånliga reglerna med upp till 50 000 kr skattefritt – se nedan – gäller inte när Du hyr ut till egen arbetsgivare eller eget företag. Här kan Du få avdrag för ”skälig merkostnad” för uthyrningen. Skälig merkostnad inkluderar även andel av hyreskostnaden för Din hyres- eller bostadsrätt. Skatt betalar Du i kapital med 30% på nettot.
Det är faktiskt också tillåtet att löneväxla – sen kan man fundera på om det är lönt för en kortare period (men om det skulle bli mer vanligt med arbete på distans från bostad så kan det få annan aktualitet).
Om Du avstår en lön på 10 000 kr före skatt där du med hög marginalskatt får behålla låt säga 4 500 kr efter skatt så har arbetsgivaren en inbesparing på mellan 13 142 kr och upp mot 16 000 kr beroende på arbetsgivaravgifter och kollektivavtalsenliga avgifter och kostnader. Om arbetsgivare använder 15 000 kr för att betala hyra till Dig så kommer du att ha (15 000 kr * 70%=) 10 500 kr över netto. Du har fördubblat Ditt netto på denna slant utan kostnad för arbetsgivaren. Förlusten ligger i att Du får lite mindre pensionsgrundande inkomst – men har Du över ca 7,5 – 8 basbelopp i inkomst så spelar arbetsgivaravgifterna ingen roll för Ditt eget socialförsäkringsskydd. Arbetsgivaravgifter över dessa nivåer ger enbart bidrag till det allmänna utgiftshålet och inget till Dig personligen. Så egentligen skulle den delen heta arbetsgivarskatter då det inte är frågan om några avgifter med koppling till en individ.
Men hur blir det om jag hyr ut till andra än min arbetsgivare/egna bolaget? Vi skall ju hemestra (ord som nog kommer in på akademins lista över nya ord om det inte redan är där – men jag fick stavfelsmarkering i ordbehandlingsprogrammet). Du har kanske utrymmen som går att hyra ut till hemesterlystna personer.
Om Du hyr ut omfattande så kan Skatteverket börja ifrågasätta om Du driver B&B eller hotellrörelse eller liknande. Men i mindre omfattning så har Du i det fall Du har en villa eller sommarstuga möjlighet att få 50 000 kr skattefritt som hyra. Vi har ett grundavdrag på 40 000 kr och dessutom så har Du avdrag med 20% på bruttohyran. Har Du lägenhet har Du andel av den faktiska hyran istället för 20% som avdrag. Den del som överstiger schablonavdragen beskattas i kapital med 30%.
Har vi fått några specialregler p.g.a. rådande situation? Du vet kanske redan att en förmån att fritt parkera på arbetsplatsen är en skattepliktig förmån om parkeringsplatserna skall betalas om de utnyttjas av utomstående. Hur skulle detta se ut om någon tjänade en lite p-peng? Lär vara ett av skälen till varför det finns ”arbetsplatsparkering” runt om hela CSK på bostadsområdena i närheten och på företagsparkeringarna på andra sidan Blekingevägen. Har Du däremot en arbetsgivare som har helt fri parkering på den stora asfaltplanen så har Du ingen förmån. Hursom – nu har man föreslagit att Du skall kunna parkera skattefritt på arbetsplatsen från 1 april och året ut.
Kommer osökt att tänka på milimeterrättvisans Sverige. När Sagerska palatsen renoverades och gjordes till statsministerbostad så var det någon vän av ordning som påtalade att vi måste lägga in en skattefrihet i inkomstskattelagen för statsministern och så skedde. Men bara om statsministern har annan bostad till sitt förfogande. Mig veterligen så är det bara Göran Persson som beskattats. Han kom lite i otakt när hans Anitra sålde sin lägenhet och herrgården med det i sammanhanget ironiska namnet Torp inte var färdigställt och blev förmånsbeskattad. Då tyckte regeringskansliet, eller var ministrarnas löner administreras, att det bidde liksom lite dyrt. De blev dock påkomna av Skatteverket för att ha redovisat en får liten bostadsyta att beskattas för.
Arbetsgivaren har normalt rätt att ge för den anställde skattefria gåvor av tre olika karaktärer. Dessa är vid jul (450 kr), jubileum minst 25 år (1 350 kr) samt vid den anställdes långa och förhoppningsvis trogna tjänst, 50 årsdag eller pensionering (15 000 kr). Är gåvans värde utöver det fastställda beloppet så är hela gåvan att betraktas som en lön. Nu har det öppnats för att arbetsgivare ger sina anställda en gåva upp till 1 000 kr inkl moms i värde. Tanken är att arbetsgivaren ger bort presentkort eller liknande som inte kan bytas till kontanter och som mottagaren kan använda för att handla i det lokala näringslivet. Kristianstad har detta system. Se mer på handelsstaden.com/gavokort. Denna utökade skattefrihet gäller året ut.
Här nere i södra Sverige så finns det en och annan som jobbar i Danmark men bor i Sverige. I början av maj läste jag att Skatteverket ännu inte beslutat hur man skall göra med dessa om hemarbetet blir för långvarigt. Problemet är att enligt avtal länderna emellan så skall inkomsten beskattas i Danmark – där arbetsgivaren finns – men det är under förutsättning att Du jobbar i Danmark minst 50% av Din arbetstid beräknat på intervaller om tre månader. Med tanken på hur läget är så kan detta bli långdraget och det innebär att Du och Din danska arbetsgivare inte vet hur lön och skatt skall hanteras korrekt. Ett pragmatiskt synsätt borde vara att vi kör som vanligt och låter detta vara en parantes som vi bortser från – men det skulle inte förvåna mig om ställningstagandet blir mera formellt och därmed komplicerat att hantera.
Hur ser det då ut med avdrag för andra kostnader för arbetets fullgörande? Du måste använda nätet för att komma ut i jobbvälden. Kan avdrag beviljas där? Lågoddsaren är nej det går inte över huvud taget för Du har redan detta och det kostar inget extra för att arbetsgivaren nu utnyttjar Dina faciliteter. Du har således inga merkostnader för detta. Samma gäller nog dessvärre med det mesta som Du redan har och som nu delvis måste användas för hemarbetet. Dessutom har vi ju 5 000 kr att förhålla oss till som en gräns som måste passeras om det skall bli något av det. Blir Du fortsatt skattskyldig i Danmark så har Du danska avdragsregler att förhålla Dig till.
För den som arbetar och bor utomlands under längre perioder har vi något som kallas sexmånadsregeln och ettårsregeln. Dessa regler medför att Du som anses vara skattemässigt bosatt i Sverige t.ex. p.g.a. (ser inte snyggt ut med dubbla förkortningar på rad…..) bostad, familj eller ekonomisk aktivitet hemma hos Moder Svea kan bli skattebefriad för Dina tjänsteinkomster i utlandet under vissa förhållanden.
En av förutsättningarna är naturligtvis att Du skall vara ute mer än 6 månader eller 1 år. Men sedan finns det ett krav att Du skall hålla Dig borta från Sverige så att Du är här i snitt max 6 dagar per månad eller max 72 dagar per år. Detta kan bli problematiskt för många som nu beger sig hem till Sverige och blir fast här. I regelverket finns en ventil i det fall skälet för att Du inte klarar kraven är något som står utanför Din kontroll. Den är tänkt för situationer likt inbördeskrig, naturkatastrofer och liknande hemskheter. Om en pandemi uppfyller dessa krav vet jag inte men man kan ju tycka att det är en rimlig tanke då skälen till att man är i Sverige för länge är något som står utanför Din egen kontroll. Det finns ett (även detta) gammalt rättsfall där en svensk byggjobbare gick bärsärkargång på någon krog i Polen och blev hemskickad och persona non grata i Polen. Han fick skylla sig själv och blev beskattad i Sverige då ventilen ansågs ej tillämplig – rätt rimligt kan jag tycka. Men pandemin är ju svår att belasta en enskild individ för så det borde kunna finnas möjlighet inom ramen för nuvarande lagstiftning att få OK via ventilen.
Artikeln finns i Kristianstadsjournalen 2020 maj (www.krj.se)
Med hopp om en virusfriare värld
Bengt Åkesson
Advokat vid Advokatfirman Lindenlaw och
adjunkt i juridik vid Högskolan Kristianstad